Under frimärksutställningen Nordia 2015 i Täby säljer Postnord Frimärken 249 brev som följt med det ballongburna forskningsprojektet Pogoiite i en bana norr om polcirkeln.
– Detta är ett unikt tillfälle att bli ägare av ett brev som färdats i atmosfären. Nordia 2015 hålls den 30 oktober-1 november på Täby Park Konferens & Hotell i Täby, berättar Thorsten Sandberg på Postnord.
Varje brev är numrerat, handstämplat med en specialstämpel och försett med äkthetsbevis. Bakom brevet står Postnord, Rymdstyrelsen och KTH, Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm.
Bakgrunden till rymdbrevet
Astronomins år 2009 uppmärksammades med två frimärken som skildrar Pogolite-projektet, ett ballongburet experiment med syfte att med ny teknik och nya metoder studera röntgenstrålningen från Krabbnebulosan. Frimärkena visar mätinstrument, ballongen – dubbelt så stor som Globen i Stockholm – och Krabbnebulosan.
– Inför frimärksutgivningen tillverkade vi ett antal förstadagsbrev varav 249 reserverades för ballongfärden, säger Maria Blomberg, produktchef vid Postnord Frimärken.
Breven förpackades i en speciallåda i modulen med mätinstrument och följde med den första uppstigningen från Esrange Space Center i Kiruna 2011. Ballongen gick dock sönder under släppet och redan efter några mils färd togs modulen ner. Året efter var vindarna för svaga och uppstigningen ställdes in. När ballongen släpptes iväg 12 juli 2013 fanns lådan med breven åter på plats i modulen.
– Efter fjorton dagars färd norr om polcirkeln tog vi ner ballongen i närheten av staden Norilsk i norra Ryssland och vi fick så småningom hem modulen till Stockholm, säger Mark Pearce, professor i astrofysik vid KTH och projektledare för Pogolite.
Mark Pearce och hans forskarteam har alltsedan instrumenten återkom till KTH analyserat mätresultaten med målet att öppna ett nytt fönster mot universum.
Maria Blomberg, produktchef vid Postnord Frimärken, tog emot lådan med de 249 rymdbreven från projektledaren för Pogolite professor Mark Pearce. Överlämningen ägde rum i Pogolites forskningslaboratorium på KTH, Kungliga Tekniska högskolan. Foto: Thorsten Sandberg.
