E-handeln i Sverige ökade under det andra kvartalet med 18 procent jämfört med motsvarande period föregående år. Bygghandeln och livsmedelshandeln är de branscher som ökar mest. På redaktionen är vi också tämligen säkra på att e-handeln kring filateli och vykort fortsätter att öka.
Många företag med e-handeln inom vår bransch noterar ökad försäljning och det är exempelvis en ständig ökad försäljning på vår egen sajt Samlamera.
I dag presenterades e-barometern för 2016 års andra kvartal av Postnord i samarbete med Svensk Digital Handel och HUI Research.
Ökningen med 18 procent är en starkare utveckling än vad som visades under årets första kvartal, då näthandeln växte med 15 procent. Framför allt livsmedelshandeln och bygghandeln fortsätter att gå starkt, under andra kvartalet ökade branscherna med 38 respektive 37 procent. Några siffror för filateli och vykrot presenteras inte i rapporen.
– Livsmedel är en bransch som fullkomligt blomstrar, men tillväxten sker fortfarande från låga nivåer. Det finns dock goda förutsättningar för nätförsäljningen att ta en allt större andel av den totala försäljningen. Inte minst i och med att de stora kedjorna numera finns på nätet och nya innovationer och tjänster lanseras, vilket kan driva marknaden, säger Carin Blom, detaljhandelsanalytiker på Postnord.
Denna rapport har temat export och import och resultaten visar att 21 procent av svenskarna handlade från utlandet under andra kvartalet, en ökning från 17 procent under första kvartalet. I denna ökning ingår en naturlig säsongsvariation, eftersom den mest populära produktkategorin i utlandshandeln – kläder och skor – har en stark försäljningsperiod då både vår- och sommarkollektionerna lanseras under perioden. Framför allt handlar svenskarna från Kina och Storbritannien, men även USA och Tyskland ligger högt upp på listan.
– Det går inte att undvika att vi numera är globala konsumenter. Konsumtionen från Kina växer och landet är den största utlandsmarknaden för fyra av åtta branschkategorier – hemelektronik, kläder och skor, barnartiklar och leksaker samt möbler och heminredning, säger Carin Blom.
Trots att leveranserna från utlandet ofta tar längre tid att få levererade hem tycker svenska konsumenter att leveranserna fungerar väl. Drygt 90 procent av de konsumenter som handlat från en utländsk sajt anser att deras senaste vara levererades utan problem. Nio av tio som haft kontakt med ett utländskt e-handelsföretags kundservice är också nöjda med hur det fungerar. Dessutom har endast 9 procent av de som handlat från utlandet returnerat en vara, vilket har fungerat bra eller väldigt bra enligt konsumenterna.
– Även om svenska konsumenter accepterar att leveranserna tar längre tid från utlandet så visar siffrorna att de får sina leveranser relativt fort. Det är en knivskarp konkurrens även på leveransområdet. Vill konsumenterna ha sina varor i postlådan, till jobbet eller till ombudet så har svenska aktörer betydligt bättre förutsättningar att erbjuda det. Det är en stor konkurrensfördel att kunna erbjuda leveranser på kundens villkor, säger Carin Blom.
Drygt fyra av tio svenska e-handelsbolag har idag försäljning till utlandet. Ytterligare ett av tio e-handelsföretag planerar att börja exportera sina varor under det närmaste året. Att börja exportera anses dock vara resurskrävande av många e-handlare. Den största anledningen till att man inte har utlandsförsäljning idag anses vara logistiska utmaningar. Även språk, juridik och skatteregler är hinder som gör att e-handlare ännu inte tagit steget.
E-barometern i sammanfattning:
• E-handeln ökade med 18 procent under andra kvartalet 2016.
• De branscher som ökar mest under perioden är bygghandeln (37 procent), livsmedelshandeln (38 procent) samt sport- och fritidshandeln (29 procent).
• De mest e-handlade varorna under perioden var kläder och skor (36 procent) respektive mediaprodukter (27 procent).
• Prognosen för helåret 2016 ligger kvar på 16 procent, vilket skulle betyda att e-handeln i Sverige skulle omsätta drygt 58 miljarder kronor.
• 21 procent av svenskarna handlade från utlandet under andra kvartalet, framförallt från Kina, Storbritannien, USA och Tyskland.
• Fyra av tio företag har försäljning till utlandet.
