2017 – ett frimärksår att minnas. Del 1: Lennart Ivarsson

Per Bunnstad kåserar lite om frimärksåret 2017, som han minns det.

Ett frimärksår är till ända och som ansvarig för SFF-kansliet och vår hemsida kommer det här nedan att handla om jobbet men även om mitt eget samlande kring filateli och vykort. Det är mina personliga åsikter och tankar som jag framför.
Om man ska tänka på egot så blir det givetvis utmärkelsen internationellt Grand Prix vid Nordia i Vejle. Jag hade inte ens tänkt tanken på detta.

Men lite annat först: Under året har jag träffat Lennart Ivarsson och det blev ett fint möte i Falkenberg i somras. Vi har känt varandra sen urminnes tider och han hade kommit till en fas i livet då det var dags att avyttra sina samlingar, vilket jag dock inte fick veta förrän just denna sommardag. Han hade redan lämnat allt till auktionsföretaget. 

Lennart är än i dag en fantastisk kunskapskälla och en ytterst sympatisk person som aldrig har något ont att säga om andra. Önskar att jag själv hade den senare egenskapen för ibland reagerar jag lite väl hätskt mot vissa som hela tiden vill ”sabotera”. De är bara få men fy vad de suger och gör att tillvaron ibland känns tung. Pust!  Dessbättre är de flesta i stället som Lennart Ivarsson: Kunniga frimärkssamlare som har mycket att dela med sig och som gör att man snabbt glömmer och undviker att tänka på otrevligheter.

Jag har lärt mig mycket av Lennart och senare under året fick jag förmånen att inhandla en del av hans objekt som såldes på auktion. Jag fyllde en av mina få luckor med saknade stämplar från mitt hembygdsexponat: Qvarsebo bågstämpel typ 1 som användes 1830–1834. Qvarsebo är nog den allra mest intressanta postorten av alla inom ”mitt” revir på cirka 100 postorter.

Pusslet är nu nästan färdiglagt och jag tror att Lennart känner att det bra att detta och flera andra av hans objekt hamnat hos utställare som kan fortsätta att visa upp dem för en bred allmänhet på utställningar och på internet. 

Fortsättning följer